Sidor

söndag 2 november 2008

EN TONART GÖR INGEN KÖR


En generation unga ser ekonomin rasa och polerna smälta. Vem är lyhörd för deras politiska uppvaknande? En opposition som kantrar åt höger… Nej. Maria-Pia Boëthius vill att vänsterpartiet stannar utanför en eventuell s-mp-regering.

Jag tänker ofta på Stig Dagerman. Mer än andra kanske eftersom jag sitter i Stig Dagermansällskapets jury, vi som gav årets Dagermanpris till JMG le Clézio, någon månad innan le Clezio också fick Nobelpriset. Jag ser det lite som att JMG fått det Nobelpris Dagerman skulle ha fått om han fortsatt leva. Dagerman och le Clézio delar förutom sina begåvningar den egenskapen att de helt saknar cynism: I allt de skriver finns den djupaste medkänsla. Och det finns en text av le Clézio, som handlar om när han första gången läste Stig Dagerman, hur den texten drabbade honom i hans innersta.
En gång frågade man Stig Dagerman varför i all världen han fortsatte att vara anarkosyndikalist och skriva i Arbetaren, som tack och lov fortfarande finns som tidning. Varför jobba för en idériktning som aldrig skulle vinna val eller erövra folkmajoriteten? Och Stig Dagerman svarade:
– Jag tycker att det är viktigt att också den rösten finns med i kören.

Stig Dagerman skrev dagsverser i Arbetaren. Här är en från 1954 – lika gångbar idag. Han kallade den ”Liten måndagströst”.

En hel sekund i livet
är mången broder fri.
En namnlös fågel stryker
hans panna tätt förbi.
En tanke exploderar
som ett fyrverkeri:
Vårt läge är kan hända
inte hopplöst – bara vi.

Maria-Pia Boëthius

http://etc.se/artikel/18854/en-tonart-goer-ingen-koer

Inga kommentarer: