CEO Bailouts? How about the homeowners?
http://www.youtube.com/watch?v=jJGTuqciTGo
tisdag 10 februari 2009
Den nya censuren
SÅ STYRS INFORMATIONEN PÅ INTERNET
Nu anpassas det fria och demokratiska world wide web av oväntade aktörer
ETC granskar hur konservativa värderingar, lukrativa affärskontrakt och glada amatörer styr den digitala bilden av världen.
På internet är informationen fri, tror många. Men det är en sanning med modifikation.
Att innehållet på webbplatser, communities och sökmotorer skapas av användarna själva är nämligen ingen garanti för att den inte styrs. Skillnaden är bara att det är någon annan är de traditionella medierna som väljer vad du ska få ta del av.
ETC har granskat hur informationen styrs på tre stora aktörer på internet: Google, Facebook och Wikipedia. Alla dessa tar bort information som de inte tycker att du ska få läsa.
(Till och med våra ministrar blir utestängda från viss information. Regeringskansliet vill nämligen hindra de folkvalda att besöka sidor som handlar om krig, terror, vapen och sex. Mer om det kan ni läsa i ETC nästa vecka.)
Det här är den nya censuren.
http://etc.se/artikel/20004/den-nya-censuren
Nu anpassas det fria och demokratiska world wide web av oväntade aktörer
ETC granskar hur konservativa värderingar, lukrativa affärskontrakt och glada amatörer styr den digitala bilden av världen.
På internet är informationen fri, tror många. Men det är en sanning med modifikation.
Att innehållet på webbplatser, communities och sökmotorer skapas av användarna själva är nämligen ingen garanti för att den inte styrs. Skillnaden är bara att det är någon annan är de traditionella medierna som väljer vad du ska få ta del av.
ETC har granskat hur informationen styrs på tre stora aktörer på internet: Google, Facebook och Wikipedia. Alla dessa tar bort information som de inte tycker att du ska få läsa.
(Till och med våra ministrar blir utestängda från viss information. Regeringskansliet vill nämligen hindra de folkvalda att besöka sidor som handlar om krig, terror, vapen och sex. Mer om det kan ni läsa i ETC nästa vecka.)
Det här är den nya censuren.
http://etc.se/artikel/20004/den-nya-censuren
VECKANS COGITO V7: Skyhöga direktörslöner är ett misslyckande för facket
LO:s rapportering av den svenska ”maktelitens” löner är omstridd.
Rapporten har i olika medier presenterats som att en direktör i näringslivet
tjänar drygt 50 gånger mer än en industriarbetare. LO ifrågasätter
skillnaderna och kräver statliga regleringar av löner och ersättningar inom
näringslivet. Men är statlig reglering rätt verktyg?
Fackets uppgift är att förhandla fram en större del av kakan
För den som tror på arbetarrörelsen och de fackliga idéerna, borde inte de
höga direktörslönerna istället tolkas som ett fackligt nederlag? Det vill
säga ett fackligt misslyckande att framgångsrikt organisera löntagarna och
därmed förhandla en större del av kakan åt arbetarna. Ty all bonus, alla
fördelaktiga optioner och höga löner förutsätter att det någonstans i
kedjan finns människor som utför grunden för det värdeskapande arbetet. En
direktör utan lojala medarbetare är naturligtvis ingenting. Fackets uppgift
är att demonstrera värdet av det arbete löntagarna utför (vilket kräver en
annan typ av handling än att ta fram rapporter), samt att få löntagare att
solidarisera sig med kollektivet så att inte lönerna dumpas i konkurrensen.
När LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedins eget arvode dessutom ligger i
miljonklassen per år, finns det ett problem med avsändarens trovärdighet att
lägga aspekter på näringslivstopparnas inkomster.
Pengar är inte det enda arbetsincitamentet
Den liberala debattören Johnny Munkhammar har ifrågasatt LO-undersökningens
begränsade urval och menar att de redovisade lönerna inte skulle indikera
något fel på inkomstskillnaderna i samhället. Munkhammar vill lyfta fram att
för dem som inte ingår i LO:s urval så har inkomstskillnaderna tvärt om
minskat något och att skillnaderna mellan ”vanligt folk” (som Munkhammar
kallar det) är alldeles för små.
”Vad händer då med lönsamheten för utbildning, entreprenörskap,
risktagande och extra arbete?” frågar sig Munkhammar. Han funderar inte
vidare kring huruvida hög inkomst verkligen är människans främsta drivkraft
till innovation och kunskap. Har inte kreativitet och nya kunskaper ett värde
i sig självt för individen? Munkhammar reflekterar inte heller kring huruvida
”extra arbete” eventuellt har några negativa effekter i form av stressande
statusjakt och miljöbelastande konsumtion. Nej, i Munkhammars liberala
ideologi förenklas människan till en ”economic man”.
Sänk politikerarvodena och avslöja vem som drivs av visioner
Ytterligare en man som verkar vilja öka inkomstskillnaderna i samhället är
moderaten Henrik Ripa i Lerums kommun. Ripa berättade i lokalnyheterna att
hans arbete som kommunstyrelsens ordförande borde vara värt 100 000 kronor i
månaden, ungefär dubbelt så mycket som han tjänar idag.
Vad är det för värdesyn som motiverar denna typ av självskattning av den
utförda arbetsinsatsen? Varför är Ripas tid 4 gånger mer värd än
sjuksköterskans eller närpolisens?
Är det månne inte så att demokratiskt valda ledare borde se sitt
representantskap som ett hedersuppdrag? Kanske borde privilegiet att få arbeta
med sina visioner istället ha ett pris, och politiker betala för äran att ha
möjlighet att representera sina intressen på heltid. Ja, tänk om vi skulle
vända på det; att kommunalråd och andra heltidspolitiker istället för
50000 eller 100000 kr fick sänka sina arvoden till 25000 kr i månaden.
Knappast skulle vi i någon större utsträckning ha samma människor att
välja på i de allmänna valen 2010 som vid ett oförändrat arvode. Visst
vore det spännande att få skåda vilka typer av drömmar och visioner som är
25000-kandidaternas drivkrafter.
Angela Aylward
Styrelseledamot i Cogito
Källor:
Munkhammars debattinlägg: http://www.politikerbloggen.se/2009/02/04/13531/
http://www.gt.se/nyheter/1.1455480/kommunalradet-i-lerum-vill-ha-100-000-i-manaden
www.norran.se
________________________________
Kommentarer till nyhetsbrevet mottages tacksamt. Skicka det gärna vidare till
vänner och bekanta.
Vill du stödja vår verksamhet genom att gå med i Cogitos vänner? Läs mer
på www.cogito.nu/fristaende/cogitos-vanner
Rapporten har i olika medier presenterats som att en direktör i näringslivet
tjänar drygt 50 gånger mer än en industriarbetare. LO ifrågasätter
skillnaderna och kräver statliga regleringar av löner och ersättningar inom
näringslivet. Men är statlig reglering rätt verktyg?
Fackets uppgift är att förhandla fram en större del av kakan
För den som tror på arbetarrörelsen och de fackliga idéerna, borde inte de
höga direktörslönerna istället tolkas som ett fackligt nederlag? Det vill
säga ett fackligt misslyckande att framgångsrikt organisera löntagarna och
därmed förhandla en större del av kakan åt arbetarna. Ty all bonus, alla
fördelaktiga optioner och höga löner förutsätter att det någonstans i
kedjan finns människor som utför grunden för det värdeskapande arbetet. En
direktör utan lojala medarbetare är naturligtvis ingenting. Fackets uppgift
är att demonstrera värdet av det arbete löntagarna utför (vilket kräver en
annan typ av handling än att ta fram rapporter), samt att få löntagare att
solidarisera sig med kollektivet så att inte lönerna dumpas i konkurrensen.
När LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedins eget arvode dessutom ligger i
miljonklassen per år, finns det ett problem med avsändarens trovärdighet att
lägga aspekter på näringslivstopparnas inkomster.
Pengar är inte det enda arbetsincitamentet
Den liberala debattören Johnny Munkhammar har ifrågasatt LO-undersökningens
begränsade urval och menar att de redovisade lönerna inte skulle indikera
något fel på inkomstskillnaderna i samhället. Munkhammar vill lyfta fram att
för dem som inte ingår i LO:s urval så har inkomstskillnaderna tvärt om
minskat något och att skillnaderna mellan ”vanligt folk” (som Munkhammar
kallar det) är alldeles för små.
”Vad händer då med lönsamheten för utbildning, entreprenörskap,
risktagande och extra arbete?” frågar sig Munkhammar. Han funderar inte
vidare kring huruvida hög inkomst verkligen är människans främsta drivkraft
till innovation och kunskap. Har inte kreativitet och nya kunskaper ett värde
i sig självt för individen? Munkhammar reflekterar inte heller kring huruvida
”extra arbete” eventuellt har några negativa effekter i form av stressande
statusjakt och miljöbelastande konsumtion. Nej, i Munkhammars liberala
ideologi förenklas människan till en ”economic man”.
Sänk politikerarvodena och avslöja vem som drivs av visioner
Ytterligare en man som verkar vilja öka inkomstskillnaderna i samhället är
moderaten Henrik Ripa i Lerums kommun. Ripa berättade i lokalnyheterna att
hans arbete som kommunstyrelsens ordförande borde vara värt 100 000 kronor i
månaden, ungefär dubbelt så mycket som han tjänar idag.
Vad är det för värdesyn som motiverar denna typ av självskattning av den
utförda arbetsinsatsen? Varför är Ripas tid 4 gånger mer värd än
sjuksköterskans eller närpolisens?
Är det månne inte så att demokratiskt valda ledare borde se sitt
representantskap som ett hedersuppdrag? Kanske borde privilegiet att få arbeta
med sina visioner istället ha ett pris, och politiker betala för äran att ha
möjlighet att representera sina intressen på heltid. Ja, tänk om vi skulle
vända på det; att kommunalråd och andra heltidspolitiker istället för
50000 eller 100000 kr fick sänka sina arvoden till 25000 kr i månaden.
Knappast skulle vi i någon större utsträckning ha samma människor att
välja på i de allmänna valen 2010 som vid ett oförändrat arvode. Visst
vore det spännande att få skåda vilka typer av drömmar och visioner som är
25000-kandidaternas drivkrafter.
Angela Aylward
Styrelseledamot i Cogito
Källor:
Munkhammars debattinlägg: http://www.politikerbloggen.se/2009/02/04/13531/
http://www.gt.se/nyheter/1.1455480/kommunalradet-i-lerum-vill-ha-100-000-i-manaden
www.norran.se
________________________________
Kommentarer till nyhetsbrevet mottages tacksamt. Skicka det gärna vidare till
vänner och bekanta.
Vill du stödja vår verksamhet genom att gå med i Cogitos vänner? Läs mer
på www.cogito.nu/fristaende/cogitos-vanner
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)