Två personer skottskadades i fredags i samband med den demonstration som varje vecka anordnas i protest mot det israeliska murbygget i Ni'lin på Västbanken. En av de skadade var svenska aktivisten Ulrika Andersson från International Solidarity Movement, ISM, som har jobbat i byn i en och en halv månad.| Värd: | |
| Kategori: | |
| Nätverk: | Global |
| Datum: | den 25 februari 2009 |
| Tid: | 19:00 - 20:30 |
| Plats: | Restaurang Trappan |
| Gatuadress: | Järntorget |
| Stad/ort: | Göteborg, Sweden |
| Telefon: | 0317743147 |
| E-postadress: |
"AT4 CS är dödlig mot de flesta mål på slagfältet", framhåller företaget i sin reklam för pansarvapnet.
Förr var den svenska krigsindustrin någorlunda diskret. Att sälja vapen var inte något man direkt skyltade med. I dag säljs vapen som vilka varor som helst och man jäser av stolthet, som när Boforsgranaten Excalibur får den amerikanska arméns utmärkelse "Top 10 Inventions of 2007".
Exportförbud kringgås
Att det är granatens "framgångar" i Irak och Afghanistan som har motiverat amerikanarna till den olustiga utmärkelsen bekymrar inte krigsprofitörerna.
Enligt lagen är export av vapen till krigförande länder fortfarande förbjuden i Sverige. Det stadgas att utförsel av krigsmateriel för strid inte bör "beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat". Men i verkligheten finns det inga hinder.
Under de senaste tio åren har vapenexporten till USA mer än fördubblats. Anledningen är att såväl nuvarande som tidigare regeringar har försett den gällande lagstiftningen med förbehåll där export av vapen kan ske om det inte står i strid med svensk utrikespolitik.
Export kan "medges under förutsättning att den bedöms vara av vikt för det svenska försvarets behov eller i övrigt är säkerhetspolitiskt motiverad", heter det i regeringens riktlinjer till Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
Det råder väl ingen tvekan om att svenska och amerikanska intressen är ömsesidiga. Det är med andra ord fritt fram att sälja vapen till USA, trots pågående krig i Irak och Afghanistan. Det råder en konsensus som Bofors och andra svenska vapenföretag har stor nytta av i affärer med USA:s krigsmakt.
Stororder från USA
Nyligen blev det klart att den amerikanska armén ska utrusta alla förband, även de som strider i Irak och Afghanistan med pansarskottet AT4 CS som utvecklats i Karlskoga. AT4 CS ska bli standard som understödsvapen för amerikanska arméförband.
Tidigare har USA köpt 650000 exemplar av föregångaren till AT4, som även den har används av stridande förband runt om i världen. Den tillverkades av dåvarande statliga FFV och köpesumman uppgick till 2,2 miljarder kronor.
Sedan några år har amerikanarna börjat fasa ut AT4 och köpa in den nya versionen AT4 CS till armén. Det är ett mer avancerat pansarskott än AT4 och kan användas i urbana miljöer.
Enligt företagets egen beskrivning är det enda pansarvärnsvapnet som fullt ut kan användas i trånga tätortsmiljöer eller under liknande omständigheter. Vapnet kan avfyras från trånga utrymmen likväl som i tät djungel, med olika hinder framför målet eller med egna trupper i närområdet.
Nu vill amerikanarna köpa in fler AT4 CS. Behovet kan räknas i 100000-tals när USA ska förgöra sina fiender på slagfälten i Irak, Afghanistan och andra håll i världen. Saab Bofors Dynamics tror att man under närmaste fem åren ska kunna sälja AT 4 CS till ett värde av en till två miljarder kronor till USA.
Svensk undfallenhet
– Det är mycket positivt att USA köper av oss. Vi kan med fog säga att vi är världsledande på de här systemen för att ha USA som referenskund är det starkaste man kan ha, säger Saab Bofors Dynamics vd Tomas Samuelsson.
Vad som pågår är ett svenskt medlöperi gentemot USA. Nu är man varken diplomatisk eller skamsen längre, inte ens på statsmannanivå.
Krig är bra för krigsindustrin. Att det sammanfaller med USA-imperialismens krig i Irak och Afghanistan utgör inget hinder.
Det är ett agerande som på många sätt kan liknas med den undfallenhet som Sverige anlade mot nazismen under andra världskriget.
En medlöpare av sämsta sorten och ett skamlöst svek mot alla som hellre slår vakt om de mänskliga rättigheterna än att stödja USA-imperialismen.
KENT HALDEBO
Proletären 5, 2009
