Sidor

lördag 3 mars 2007

Av Mikael Wiehe




Date: 2007-feb-28 16:59
Subject: [uppsala-fredskoalition] Wiehe om Kuba
To:
uppsala-fredskoalition@yahoogroups.com

I flera s.k. liberala tidningar, t ex UNT, har musikern Mikael Wiehe blivit angripen för att han deltagit i ett solidaritetsmöte för Kuba. Så som den liberala demokratin fungerar är ju inte yttrandefriheten lika för alla. Inte ens en kulturkändis med "fel åsikt" kan offentligt försvara sig i proportion till angreppen. Här är i alla fall Wiehes svar:

Mikael om Kuba
>
> Demokrati betyder som bekant folkstyre. Jag är för demokrati. Hur
> folkstyret däremot ska se ut i praktiken är inte en helt enkel
> fråga. Ska demokratin vara representativ eller direkt? Hur ska
> röstandet gå till? Ska valkampanjer kunna sponsras av
> organisationer eller företag? Har Venezuelas president Hugo Chavez
> med 67 % av rösterna större legitimitet än USA:s president med 25%?
> Etc. Frågor som ju också diskuteras i Sverige. Men, som sagt, jag
> hyllar demokratin i motsats till t.ex. den religiösa teokratin, jag
> stödjer principen om att makten ska komma nerifrån * "tillkomma
> folket allena" som det heter i den svenska författningen * och inte
> uppifrån varken Gud eller oligarki, och jag tycker det är rätt att
> minoritetens intressen får underordna sig majoritetens.
>
> Däremot är jag djupt skeptisk till en del av dem som säger sig
> försvara demokratin. Allt för ofta tycker jag mig ha hört och sett
> dem tala och agera i eget intresse; försvara egna sociala och
> ekonomiska privilegier eller sin rätt att utnyttja andra människor
> eller länder för egen vinnings skull.
>
> Detta gäller inte minst den elit som styrt USA alltsedan president
> Dwight Eisenhower i slutet av 50-talet varnade för det
> militärindustriella komplexets växande makt. Denna elit har under
> efterkrigstiden i USA:s och demokratins namn störtat folkvalda
> ledare och regeringar och stött olika former av diktaturer på de
> flesta av jordens kontinenter: I Asien i t.ex. Iran, Indonesien och
> Vietnam, i Afrika i Ghana, Sydafrika och Zaire (nuvarande Kongo)
> m.fl. länder, i Europa i Grekland, Spanien och Portugal. Tydligast
> har det kanske varit i Latinamerika där det på 70-talet satt USA-
> stödda juntor vid makten i så gott som samtliga länder söder om Rio
> Grande. Juntor som med mer eller mindre aktivt stöd från USA
> mördade, torterade och drev i landsflykt miljoner människor. För
> att inte nämna dem som av den förda ekonomiska politiken förvisades
> till slum, fattigdom, sjukdomar, underutbildning och för tidig död.
>
> Detta har Kuba sluppit. Dels tack vare den revolution som under
> Fidel Castros ledning segrade 1959 och därmed gjorde slut på Kubas
> status som USA:s bordell i Karibien och återupprättade det
> nationella självbestämmandet. Men också tack vare det motstånd som
> Kuba gjort mot den aggressionspolitik som USA alltsedan dess fört
> gentemot landet. En politik som har innefattat allt från
> propaganda, hot och en 40-årig handelsblockad (som FN:s
> generalförsamling årligen fördömer) till invasionsförsök, kemisk
> och biologisk krigföring och försök att mörda Fidel Castro och
> andra kubanska ledare.
> Trots detta tryck från USA har Kuba lyckats uppnå den högsta
> medellivslängden i både Nord- och Sydamerika. Kuba har den bästa
> läkarvården för sitt lands befolkning på kontinenten och låter
> kubanska läkare arbeta gratis i många * framför allt
> latinamerikanska * länder, nu senast i Venezuela där man i den s.k.
> Operation mirakel har gett tiotusentals starrdrabbade synen
> tillbaka. Kuba har också ett högt utvecklat utbildningssystem *
> öppet också för utländska studenter och bostäder till alla.
> Analfabetismen existerar inte på Kuba. Miljöarbetet har prisats av FN.
> Detta är den kubanska revolution jag vill försvara.
>
> Det kubanska motståndet mot USA har kostat. Priset har bl.a. varit
> materiell fattigdom, en snårig byråkrati, en sluten, delvis
> militariserad statsapparat, en censur av nyheter utifrån,
> revolutionsledare har inte vågat släppa ifrån sig makten, en djup
> klyfta mellan kubaner på Kuba och exilkubanerna i Miami och en stor
> misstänksamhet mot dem som har vågat kritisera revolutionen. Fidel
> Castro har själv uttryckt detta genom att säga: "Inom revolutionen
> * allt, utom den * ingenting." Jag tror personligen att den enskilt
> viktigaste åtgärden för att förbättra denna situation för kubaner
> på bägge sidor av Floridasundet skulle vara ett omedelbart och
> villkorslöst upphävande av USA.s ekonomiska blockad mot Kuba.
>
> Nej, Kuba är ingen europeisk, parlamentarisk demokrati. Kuba anser
> sig däremot genom olika massorganisationer ha byggt upp andra
> kanaler för att tillgodose det folkliga inflytandet och jag kan
> inte kategoriskt säga om detta är ett experiment i direkt demokrati
> eller ett försök till övervakning av befolkningen. Men jag tror att
> stödet för det nuvarande systemet på Kuba och Fidel Castro
> personligen ligger betydligt närmare stödet för president Chavez i
> Venezuela än stödet för president Bush i USA. Och om jag vore en av
> miljoner fattiga, förtryckta, utsugna latinamerikanska offer för
> nyliberalismen som säljer krimskrams i den s.k. inofficiella
> sektorn vid trafikljusen i kontinentens bensinstinkande metropoler
> skulle Kuba förmodligen vara mitt drömland. Som uppvuxen och
> uppfostrad i en europeisk, parlamentarisk demokrati och som
> tillhörande den rika delen av världens befolkning föredrar jag dock
> att förbli boende i ett land som Sverige som inte utsatts av
> ekonomisk blockad eller militär invasion och som trots sina
> orättvisor och brister erbjuder mig en större personlig frihet. Jag
> vill varken flytta till Ryssland - som jag uppmanades göra på 70-
> talet, eller till Kuba - som jag uppmanas göra nu.
>
> Enligt Amnesty International finns det 69 s.k. samvetsfångar i
> kubanska fängelser, människor som sitter inspärrade för sina
> åsikters skull. Varje sådan fånge är en för mycket! Men det måste
> också sägas i sammanhanget att USA-stödda regimer i Latinamerika
> under 60- och 70-talen i Argentina mördade 30.000 människor, i
> Chile 6.000, i Uruguay 6.000, i Brasilien 30.000, i Nicaragua
> 40.000, i El Salvador 60.000, i Guatemala 200.000, bara för att ta
> några exempel. Vi har då inte talat om de fängslade, de torterade
> eller de som drevs i landsflykt.
> Det är i ljuset av detta som jag anser mig kunna säga att Kuba är
> det land i regionen som de senaste fyrtio åren bäst har försvarat
> de mänskliga rättigheterna.
>
> Med tanke på de bilder som visats från Abu Ghraib-fängelset utanför
> Bagdad och de vittnesmål som finns från bl.a. Baghram-fängelset i
> Afghanistan och före detta fångar på Guantánamo-basen tror jag inte
> det är en överdrift att påstå att de värsta brotten mot mänskliga
> rättigheter på Kuba begås på den amerikanska militärbasen i
> Guantánamo.
> Jag anser det därför speciellt viktigt att stödja Kubas rätt till
> nationellt oberoende just nu när Bush-administrationen har skärpt
> den ekonomiska blockaden, tillsatt en speciell emissarie för att
> "främja Kubas övergång till demokrati" och öppet hotar med invasion
> och därmed att förvandla Kuba till ett nytt Irak. Därför spelar jag
> tre sånger på solidaritetsfest för Kuba på Ungdomens hus på
> Skolgatan 10 nu på fredag klockan 19.00.
> Välkomna!
>
> Mikael Wiehe, Malmö den 20 februari 2007

Arbetslivsinstitutet

Är ni döva?

Till ministrarna i den borgerliga alliansen: Lärarförbundet har centralt uppvaktat er ministrar för att förhindra att ni lägger ner Arbetslivsinstitutet helt och skär bort cirka en tredjedel av arbetsmiljöverket. Men ni står kvar vid ert beslut. Ni tycks vara stendöva, inte minst inför alla fackliga organisationers protester.

Arbetsmiljön på våra förskolor och skolor blir allt tuffare och stressen ökar. Allt fler elever och lärare mår dåligt. Brott mot AML, Arbetsmiljölagen och Arbetstidslagen sker dagligen. Vi har under årens lopp haft en mängd kontakter och mycket väl fungerande samarbete med både Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket.

Ni "genier" till ministrar ska nu helt lägga ner Arbetslivsinstitutet och skära bort delar av Arbetsmiljöverket. När ni lägger ner Arbetslivsinstitutet försvinner en unik forskarinstitution med världsrykte. Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket har mycket hög internationell status inom forskningen på arbetslivets områden och om nödvändigheten av att sätta oss människor i centrum.

Hasse Nilsson, huvudskyddsombud, Ordf. Lärarförbundet Spånga-Tensta

Anders Johansson, huvudskyddsombud, Ordf. Lärarförbundet Kista-Rinkeby