Sidor

onsdag 28 juni 2006

OM POLITIK, PIRATER OCH SKATTER SOM STÖLD

VISST ÄR fildelning en politisk fråga. En ideologisk vattendelare där det självklart finns både borgerliga och socialistiska utgångspunkter. Borgaren försvarar äganderätten över allt annat. Den som äger en låt/bok/bild. Socialisten hävdar den demokratiska rätten. ALLA ska ha rätt att läsa, lyssna och skriva, inte bara de rika.
Därför är socialisten för bibliotek betalda av skattemedel.
Därför är borgaren för bibliotek betalda via avgifter för den som använder dem.
Fast eftersom bibliotek finns i hela landet och stöds av så många är det ingen borgare som säger det där längre.
Själv fick jag bredband i torpet idag. Det som var omöjligt för bara några år sen är plötsligt möjligt. Samma gamla utskrattade kopparledningar och vindskakade stolpar som förr, men nu susar flödet från hela världen in i datorn. Men vad ska jag använda dessa sex megabytes per sekund? Jo, dela med mig. Av musik, egna låtar, filmer, böcker, tankar... Tänk vilken fantastisk frihet det är egentligen. Det jag läser kan du få läsa och diskutera, även om du är på andra sidan jorden.
Det finns bara ett problem. Hela den här nya friheten hindras och motarbetas av en märklig klubb bestående av multinationella medieföretag, svenska myndigheter och oroliga kulturarbetare.
Krafter som kämpar mot fri nedladdning av böcker, texter, musik och filmer. Att polisen följer våra lagar som politiker stiftat är en sak. Värre är att de skapats på uppdrag av stora företag, för det är storföretagens vinster, deras makt över distributionen hem till oss, allihop handlar om.
Konstnärerna, författarna, musikerna, fotograferna är alla grundlurade av något som kallas ”upphovsrätt”. Den där drömmen att man skriver en låt typ Per Gessle och sen kan leva på det hela livet.
Det är galet eftersom det gör att de allra flesta kulturarbetare i Sverige aldrig får betalt för vad de gör.
Ta en författare. En bok du köper för 200 kr ger denne ungefär 20 kr. Är det en pocket för 49 kr får han/hon kanske två-tre kr. Den stora pengen hamnar hos förlagen och bokhandelskedjorna. Eftersom böcker i Sverige normalt säljer under 2 000 exemplar så förstår du själv att nästan inga författare lever på sitt jobb. Utan på föredrag, på stipendier, på jobb vid sidan om. Samma sak gäller musiker.
Upphovsrätten skyddar helt enkelt inte de fattiga. Bara de rika.

DET HÄR är en gammal debatt. Första gången jag hade den var för ungefär 15 år sen på en fotomässa där jag drev tesen att om fri fotografi skulle överleva måste man sluta vara rädd för internet och istället – som yrkeskår – slåss för bra arvoden för uppdragen och sen släppa bilderna fria. Sluta leva på drömmen om att arkivbilder var en pensionsförsäkring.
Svenska fotografers förbund gick en annan väg. Man fick upphovsrätten för fotografi inskriven i grundlagen och sen dess har vi haft många korkade strider om vem som ”snott” från vem i bildskapandet.
Men samtidigt har den fria fotografin nästan helt försvunnit. Fotografer som på 70- och 80-talet kunde leva på dokumentära skildringar kan idag bara leva på reklam eller – för några få – konstnärsbidrag. Ingen beställer eftersom de stora medieföretagen istället skaffat sig en marknad av billiga skitbilder. De få fotografer som lever på reportage sliter som djur och åker jorden runt för småpengar. Oftast lever de på helt andra inkomster, dvs de betalar sitt jobb genom andra uppdrag.
Motståndet mot fri användning av bilder har säkert skyddat något hundratal fotografer – der redan stora och etablerade och starka. Men det har skapat en sotdöd över den fria fotografin som sådan i Sverige. Kreativiteten och marknaden förstörs i skyddet av ”ägandet”.
Precis samma strid står musiker, författare och filmare inför idag.
Låt oss hoppas att de går en annan väg. Den fria nedladdningens väg.

MED BREDBANDEN har en frihet skapats att distribuera utanför monopolen. Nu försöker storföretagen ta kontrollen över detta internet genom att förbjuda distribution av allt som inte går via dem.
Men är inte fri kopiering stöld?
Nej, fri kopiering är detsamma som när du lånar en bok på biblioteket.
Förlagen kan visserligen tycka att du hellre ska köpa den, men eftersom vi har demokrati och vill att alla ska ha rätt att bilda sig, har vi bibliotek där alla gratis får låna.
Det betalar vi via skatterna. Finessen är att vi dessutom betalar en liten avgift för varje utlånad bok, det är dessa som ger författare ersättningar och stipendier.
Det finns de som är emot detta. ”Varför ska jag betala för att vissa laddar ner?” Men det är en gammal borgerlig tes om varför skatter är stöld. Varför ska den friske betala den sjukes tandvård. ”Varför ska jag betala kvinnojourer – jag har aldrig slagit nån kvinna?” ”Varför ska vi betala till EU när vi bor i Sverige?” För en borgare är skatt ALLTID stöld. För en socialist är det en omfördelning från de som har till de som har mindre. För att skapa ett friare och jämlikare samhälle.
Fildelning är alltså detsamma som ett gigantiskt digitalt bibliotek.
Problemet är att politiker och storföretagen vägrar skapa den ”biblioteksersättning” eller den skatt på bredband som skulle kunna distribuera pengar till de som gjort låtar, böcker eller filmer. Storföretagen inom media vill nämligen SÄLJA till dig och välja det som lönar sig bäst att sälja. Med fri nedladdning tappar de den kontrollen. Stora delar av företagens makt försvinner.
Självklart ska vi därför fortsätta ladda ner med bredband i sommar. I valet måste vi kräva av partierna att ta fram ett enkelt ersättningssystem till de som gjort jobbet. För en finess med internet är ju att det är lätt att räkna ut hur många gånger en bok lånas ut eller en låt laddas ner. Det är viljan som saknas. Hos företagen och – hittills – hos politiken.

PS ALLA mina böcker kan du ladda ner gratis och läsa på www.elib.se

JOHAN EHRENBERG
johan@etc.se

DAGENS ETC #25 2006
PS:
Är i Gusum på reportage. Fantastisk ort. Den förste jag möter kallar sig José och är flykting från Syrien. Han har vandrat här i över två år i väntan på något slags besked om uppehållstillstånd. Det är varmt och öde i villaorten. Varför jag vänta? frågar han. Ja, varför?