Foto: Jan-Åke ErikssonDEBATT 17 december 2008
Samtliga fackföreningar bör kräva att regeringen avslår Lavalutredaren Claes Stråths förslag och att Sverige lämnar EU om medlemsskapet kräver strejkförbud. Det skriver SAC Syndikalisternas förhandlingssekreterare Erik Mägi.
På regeringens uppdrag har Claes Stråth föreslagit att strejkrätten ska inskränkas mot företag från andra EU-länder. Bakgrunden är att Byggnads genomförde en blockad mot ett bygge i Vaxholm för att det lettiska byggföretaget Laval inte ville teckna kollektivavtal. Laval stämde Byggnads med hjälp av Svenskt Näringsliv och Arbetsdomstolen skickade vidare frågan till EG-domstolen. EG-fördraget sätter marknadens fria rörlighet i främsta rummet, social lagstiftning kan tillåtas som undantag om den inte hotar den fria marknaden. Detta har inte tidigare använts för att inskränka fackliga stridsåtgärder, men i den så kallade Laval-domen säger EG-domstolen att Byggnads inte fick genomföra blockader för att ställa krav som ligger utanför den ”hårda kärnan” i EU:s utstationeringsdirektiv och att de svenska reglerna är diskriminerande mot företag i andra EU-länder.
Stråth fick i uppdrag att föreslå minsta möjliga ändringar i den svenska lagstiftningen för att vi ska kunna följa EU:s regelverk. Föga förvånande föreslås ändå förbud mot strejk och andra stridsåtgärder. Det handlar framför allt om två viktiga inskränkningar.
Den första är att det ska bli förbjudet att genomföra stridsåtgärder mot företag som kan visa upp att de har kollektivavtal som följer miniminivån i Sverige. Detta ger stora möjligheter för oseriösa företag att visa upp tjusiga avtal som de sedan inte följer. Stridsåtgärder kan snabbt stoppa detta, men om facket i stället tvingas gå till Arbetsdomstolen kommer företagen att hinna lämna landet långt innan domstolens kvarnar hunnit mala färdigt.
Den andra inskränkningen är att svenska fack enbart ska få genomföra stridsåtgärder med krav som ryms inom den ”hårda kärnan”, det vilja säga minimilön, semester, arbetsmiljö och diskriminering. Andra krav ska inte få ställas. Detta innebär att kollektivavtalskrav på lönesättning utöver minimilön och försäkring för arbetsskador kan förbjudas mot företag från andra EU-länder. Det kan också innebära förbud mot stridsåtgärder som tar vid där lagstiftningen inte räcker eller hinner verka såsom krav på att återanställa sparkade anställda eller värdig lön till papperslösa arbetare.
Om förbuden blir verklighet ger det utrymme för att utländska företag kan dumpa arbetsvillkor och ha skydd mot fackets åtgärder som inte svenska företag har. Det leder naturligtvis till press på svenska företag att minska arbetsvillkoren till samma nivåer. Det handlar inte längre om likabehandling utan om gräddfilsskydd mot fackliga åtgärder för utländska företag.
Läs hela inslaget i Arbetaren "Debatt/Insänt" eller klicka på nedanstående länk:
http://www.arbetaren.se/articles/debatt20081217-2
